9,1 mil. Snitt 14,9 km/tim
Var uppe på sadlarna klockan nio och hoppade av för dagen klockan halv sju.
Helt fantastiskt fint väder idag. Solsken hela dagen med nordvästlig vind som inte varit direkt störande.
Strax utanför Oskarshamn passerade vi Döderhult där Döderhultaren växte upp.
Turen gick i nordvästlig riktning inåt landet i nästan tre mil. För att svänga tvärt till östlig riktning och vi var åter ute vid kusten. Ja så kryssade vi oss vidare fram till Blankaholm.
Skog, skog och åter skog har präglat dagen. Bosse upplevde skogen som vacker medan jag tyckte den var risig och ful. Något gott förde den i alla fall med sig, motvinden dämpades ordentligt. Ärligt talat var det inte bara skog. Då och då dök det upp en glänta med en lite by med små röda hus. Då kändes det som att vi var i Bullerbyn.
Många av sträckorna har gått på grusväg idag. Kan ju vara bra att testa på detta, för längre norrut lär vi väl få cykla en hel del med grus som underlag.
Strax efter Figeholm tröttnade vi på en ganska intensiv trafik och valde en mindre väg en bit. Skönt att bara höra suset från träden.
I Misterhult cirka två och en halv mil innan Blankaholm, där vi bokat övernattning, fick jag (Christina) punktering. Så kan det gå fastän man kör på punkteringsfria däck. Vid det laget började vi bli lite trötta och hade gärna avstått detta. Tack och lov utger Bosse sig för att vara expert på " cykelmekeri" och helade däcket galant.
Det är inte bara Bosse och jag som rört oss i de småländska skogarna. Vi har stött på tjäder, tranor, rådjur och en fin liten räv. Ett tag i de mörka skogarna väntade jag mig att vi skulle träffa på varg och björn. Jodå jag är säker på att det finns småländska björnar.
I morgon styr vi kosan mot Västervik och inhandlar en styck cykelslang.
Ån genom Figeholm
Lagning av punktering i Misterhult
Solen går snart ned över hamnen i Solstadström
Vårt härbärge i Blankaholm